Ensamhet? Glädje, LOV!??

Jag har verligen förstökt förstå mig på mig detta med fonder. hmmm.... blev helt plötsligt intresserad av allt latja lite med detta. ha. Får se om det ger någon utdelning, kan ju inte påstå att jag blev så mycket smartare efter att ha läst lite om det. men men. kul är det!!

Vilken underbar kväll, älskar att sitta med familjen och äta fredagsmiddag, och speciellt när det utanför är kallt och blåsigt, då man känner den där känslan av trygghet, lycka, och kärlek som man gör då man är tillsammans med dem som betyder mest för en. visst känns det tragiskt att vissa dagar inte ha en enda vettig konvensation med sina föräldrar, jag menar, hur kul är det inte att sitta och skämta med pappa, han har ju sååååå kul humor, lika låg som jag, glädjen går inte att beskriva. och mamma, bästa mamman i världen. Hon förtår sig verkligen på mig, känner mig nästa lite bortskämd med den kärlek jag får av henne. kan erkänna att jag är väldigt dålig att visa hur tacksam jag är för allt jag får...
har på senare tid börjat fundera över om jag verkligen kommer kunna stå på egna ben, vanan att ha någon som alltid finns där när man kommer hem, (cita :) ) och tanken på att en dag inte ha det. är jag redo för det? ensamheten växer sig allt närmare, eller är det så? kommer jag någonsin vara helt ensam, fruktan är grav. det sista av allt och det jag bävar för mest är ensamhet, den som på något sätt gnager inne i en, det mörka hemska som bara är negativt. Inte den ensamhet man ibland kan längta efter, nej, inte den.

Nu ska jag och min söta, fina, förstående otroligt kloka vovve krypa ner i sängen som står och väntar på att värmas upp.
imorgon är det en ny dag och jag ser fram emot att möta den, mina fötter däremot saknar alls inte skorna. De saknar sommaren, det gröna gräset smekandes emot dem vattnet att plaska i, förlåt för att jag torterar er i högklackade skor, varma stövlar, svettiga gympaskor, men snart blir det vinter då kommer snön, och då är det pjäxorna som gäller=) kanske lite bättre. och en sak, det är bara 9 månader kvar tills ni får springa på den gröna gräsmattan! 



Vad händer, och fötter!!!  
 


Får jag lov??!!!

tiden bara försvinner, vill ha mer tid, mer ork!

varför finns det så mycket att göra så att man inte ens hinner med hälften. ett tecken på att livet är helt underbart, i de flesta fall, och en påminnelse på att man ska ta tillvara på all den tid man har. det är något som jag under de senaste, snart 3 åren, har komit underfun med. hinna med skolan, träna, jobba, plugga, spela matcher, umgås med familjen, släkt, vänner och en massa massa mer. och detta ska hinnas med på ynka 24 timmar elle rinet ens det om man sover 8 timmar är det bara 14 timmar över. och hur ofta använder man dem effektivt? ne det orkar man inte jämt.

men iaf. nu ska jag fortsätta lära mig en massa saker om livet, om all den kunskap som finns att ta in, just nu kemi i mitt fall, visst låter det knäppt, men jag tycker att det är ganska intressant. det finns bara inte tillräckligt mycket tid och ork att på ett effektivt rätt lära in allt, allt det man vill kunna.
klokast av alla ord som är mycket viktiga att ta til sig, även fast att kraven och ribban ligger en bra bit över det dessa..... konstigt?  "Gör ditt bästa, mer kan du inte göra"
-men vem nöjder sig med det? ingen tror jag. ALLA vill vara experter, proffs, underbarn, hur skulle världen då se ut? Perfekt, inga fel och brister skulle finnas. Konkurrens är nödvändigt för förbättring, tänk på det!!!

nu är det dags för mig att stänga igen min dator, fälla ner skärmen för denna kväll...!

SOV GOTT! ska drömma om oss;)

en tanke för mig, kanske dig med?!

Idag har jag börjat mitt nya liv. Hur många har inte tänkt den tanken? Att bli en bättre människa, satsa helt på skolan, vara snäll mot alla, trevlig mot föräldrarna och uppskatta dem mer. Kanske börja träna mera, äta bättre.. Det finns en massa saker man vill göra bättre. Men hur svårt är det egentligen att fullfölja alla dessa nya önskningar? Saken är helt klar, man måste vara stark, tro på att man kan lyckas och inte fuska... Undra hur många det är som känner igen sig i detta jag skriver. Kanske är det bara jag som aldrig håller saker jag lovar mig själv. Det måste ske en förändring, jag vill ha utmaningar, sätta upp nya mål och framförallt överraska mig själv med ett lyckat resultat. Idag är det verkligen dagen D.
- Johanna, NU gäller det, det finns inga genvägar här i livet för ett lyckat resultat. Inget går att fuska sig till. Man måste köra raka rör och vem har sagt att det är omöjligt?
Vill vi inte alla bli bättre förebilder, någon som andra ser upp till och respekterar. Nu menar inte jag att man ska sträva efter att bli någon slags Gud i andras ögon, utan att man ska komma till det yttre av sig själv och visa de bästa sidorna av sitt Jag, så att andra kan ta lärdom av just Mig/Dig. För vem vill ha en oäkta uppfattning av hur Jag/Du är?
Du som nu läser detta, kanske tycker att jag är helt flängd. Du kanske tänker: 
- Försöker hon komma på något nytt smart som ingen har tänkt på innan och kanske genom hennes text framstå som om att Hon är något bättre än Jag?
 - Ne så är det inte. Jag skriver detta för att för Mig själv att inse det viktiga med livet, och att själv komma till insikt av vad andra förväntar sig av mig. 

Detta om detta. Kanske är det dags att fundera ut vem Man är och inte Vem man tror sig veta att man är. Det viktigaste av allt är att känna sig själv, att arbeta med sitt inre för att få klarhet, ett slags mönster över sitt inre. Det är nämligen den person, Du själv, som Du alltid kommer att känna, alltid kommer att omges av och känner du inte dig själv, är det nästa omöjligt att lära känna andra.

PUNKT!